Ett av mina huvudmål har varit att på något sätt beställa ett konstverk från @toadswiback som jag tycker är en av de största konstnärerna i alla format, som katalogiserar den amerikanska drömmens död och den sorgliga verkligheten av vanliga liv som levs på vanliga platser, utan mycket hopp kvar. Dö med de mest gillas arbete blandar på något sätt den eländiga intetsägande livet bara... på sätt och vis... levat.. men med en stark känsla av förkärlek för det hela. Dystopisk, förvrängd verklighet genom ett förtjust leende. Det är inte så mycket dömande som att bara observera och försöka söka efter känslan bakom det hela... Bra och dåligt. Han skriver också prosa som en poet och de flesta av hans beskrivningar är gripande och utgör ofta början på hans resa innan han skapar själva konsten. Det är en unik process. Men mer än så, hans verk lutar sig också tungt mot absurditet genom djupa karakteriseringar som den legendariske Alfonso Knutson. Men väldigt få älskare av Dies verk inser att många av karaktärerna och scenerna sprider sig över hans många böcker (både noveller och långromaner) som tar in ännu fler delar av den absurda världen i Mellanamerika och den amerikanska kulturen, ofta med en hatttipp till Steven Seagals filmer eller andra kulturella referenser. Han har en åldrande YouTube-kanal som också bidrar till hans kropp av det bisarra. Hans konst och det budskap han förmedlar är allomfattande och sprider alla medier, inklusive exceptionellt måleri. Bredden och djupet är häpnadsväckande. Han måste vara en av de viktigaste konstnärerna som arbetar idag. Die tackade vänligt ja till ett uppdrag med briefen "pusha dig själv att göra något du vill göra som är annorlunda". Det resulterande verket "krita upp det till hålet i trädgården" är en ny utgångspunkt för honom men ligger väl inom hans referensram. Det är ett sorgligt, dystert och gripande stycke som reflekterar över sorgen efter ett dödsfall i familjen, det meningslösa i livet därefter och livets banalitet. Det är ren känsla. Jag kommer att lägga till beskrivningen nedan i ett extra inlägg eftersom den är både lång men viktig att läsa för att förstå själva stycket och känslan. Som alltid är prosan exceptionell. På sin fritid är Die med flest likes också märkligt nog en mycket härlig person. Vi är så jävla tillbaka, det är fan helt över. Tack @toadswiback!